Poprygg

För något år sedan läste jag ett roligt inlägg i DN tror jag, det handlade om olika mode-ryggar som avgjordes av den typ av byxor eller andra kläder man bar. Ett uttryck som fastnade var poprygg. Popryggen uppstår då tjejer (som ju, de allra flesta i alla fall, har underhudsfett) bär tighta jeans med låg midja. Någonstans måste ju huden ta vägen och det lägger sig då ovanför linningen som en liten ring. Bakifrån ser man popryggen tydligt.

Jag har världens poprygg… Och jag gillar det inte! Jag hatar verkligen att köpa jeans, eftersom alla envisas med att bara sänka midjorna hela tiden, popryggen bara växer! Och jag tycker att det är så fult. Men, framförallt är det ju obekvämt…

I alla fall var måttet rågat i helgen, och jag kastade en sista föraktfull blick på popryggen och begav mig till en jeansaffär. Jag måste säga att jag gick in där med viss skepsis, det är ju sällan jag hittar en jeansmodell som jag tycker om. För något år sen fanns en Lewismodell som hette 529. Visserligen rätt låg midja, men måttlig. Och lite härligt stretchig i tyget. Men, glädjen var kort och nu är modellen utbytt mot en nyare, med lägre midja. AARRRRGGH!!

Jag gick runt lite planlöst och förbannade jeansvärlden som verkar vilja att vi ska gå runt med obekväma popryggar. Då, som en räddande ängel, kommer en anställd fram och frågor om jag behöver hjälp. Jag efterlyste då ett par jeans med lagom låg midja och med boot cut. OCH VAD HÄNDER? Hon plockar fram ett par drömjeans! De passar som en smäck, och de är från Crocker, de kostar alltså inte en halv förmögenhet. Det finns en Gud!

Nu måste jag bara köpa ett helt gäng innan modellen försvinner…

Serien är tagen från Indiefingret