Paragrafryttare, IKEA, föraktfull magister och Folkes Livs

Igår träffade jag en av mina bästa kompisar, PR. Hon har ett riktigt namn också, men vi kallar henne för PR.

PR står för paragrafryttaren – hon är en hejare på grammatiska paragrafer och har vid ett tillfälle kunnat ange i vilken paragraf man kan läsa om det korrekta användandet av that som relativt pronomen. Liksom, -Ja, det är paragraf 147 A. Utantill. Eftersom jag inte är någon paragrafryttare, även om jag är en hejare på det korrekta användandet av that som relativt pronomen (endast i nödvändiga relativsatser, annars används which eller who, beroende på om korrelatet är animat eller inanimat), så tog jag 147 A ur luften till mitt exempel ovan. Jag har ju dessutom flyttpackat min Svartvik Sager så jag kan inte dubbelkolla. Det är alltså rätt troligt att man i paragraf 147 A egentligen läser om interjektioner eller något annat lustigt!

Anyway, vi var på IKEA eftersom jag och magistern ska flytta och behöver en del grejer. Inte speciellt mycket, men några gardinstänger och en persienn. Jag kom såklart hem med hur många saker som helst. Värmeljus, doftljus, små gulliga säckar som ser ut som lådor som man kan ha i badrummet, fler värmeljus, servetter. Ja, det tar aldrig slut. Dessutom glömde jag garinstängerna. Det var tur att PR var med för hon fick hjälpa mig av bussen, slänga av en kasse i farten och sen fick Magistern hjäpa mig att bära. Och han fattar ju inte varför man måste ha en massa ljus och gulliga säckar som han säger föraktfullt. Jag svarar, -jamen det måste ju vara mysigt! Varpå han suckar och säger uppgivet, i stil med Mike i Vänner, –yes dear

Det är i princip omöjligt att gå in på IKEA utan att handla massor. Man handlar alltid minst för 300 kronor, även om man bara åkte dit för att kolla.

Det är roligt det där med olika affärer. En annan god vän bodde tidigare på Sveavägen och hon och hennes pojkvän (som är den som berättade denna historia) gick ibland på en ICA som heter Baronen. Där kostade allt 200 spänn, sa de. Det spelade ingen roll om om de bara hade köpt en liter mjölk och en limpa, det blev alltid 200 kronor. Jag hade liknande erfarenheter på Folkes Livs i Uppsala där jag bodde när jag var student.

Det är tur att jag bar alla IKEA-grejerna till den nya lägenheten, annars hade vi fått åka med två lass. Vi har tack och lov flytthjälp; PR och hennes sambo och paret på ICA Baronen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s