Lärare dömda att leva i ensamhet

I morse åkte jag tunnelbana med en elev. Hon satte sig brevid mig och några klasskompisar satt längre bort.
Eleven – Om du visste vilken risk jag tar nu.
Jag – Jaha, vadå menar du.
Eleven – jag sätter mig brevid en lärare. Och pratar.
Jag – Jaså, det är riskabelt?
Eleven – Ja, snacka om att jag kan råka illa ut, de kan ju tro att jag gillar skolan och lärare.
Jag – Ja, det vore ju hemskt.
Eleven – Nej, men man har ju ett rykte att leva upp till…. Hur tänkte du egentligen när du blev lärare. Du måste ju ha förstått att du skulle leva ett liv i ensamhet. Ingen vill ju prata med en lärare. De är ju konstiga.
Jag – Jag har faktiskt inte märkt av det så mycket.
Eleven – Vänta bara…. När du blir gammal och sur, då vänder sig världen emot dig.
Annonser

5 thoughts on “Lärare dömda att leva i ensamhet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s