Mood swings?

Jag har gråtit tre gånger på ett dygn. Något har hänt…

I går kväll tittade vi på Kungamordet och i slutet (jag säger inte vad som hände om ni inte sett det än) så började jag störtgråta. Alltså, inte som när jag normalt tittar på tv eller film och det är läskigt/sorgligt/hemskt, utan bottenlös sorg var det. Magistern fick rycka ut med vatten och Vita huset på dvd för att jag skulle lugna mig.

I dag var det dags igen. På jobbet. Jag tappade en godis på golvet. Och det var en chokladbit som jag sparat till sist.

Väl hemma, när vi tittade på Sjukhuset och en tant hade fått axeln ur led, var det dags igen. Hon hade ont och grät. Och så gick jag igång igen. Störtbölande satt jag och sa lilla gumman och lilla tanten, hon har ju så oooooont. Ja herre min je…

Annonser

7 thoughts on “Mood swings?

  1. hej..hitta hit från prinsessmamman…lite nyfiken…

    jo sg det i går med…usch, ryser i hela kroppen…så hemskt bara!!!!

    Har du sett När löven faller..en svensk film om liknande händelse,,,fast sååå mycket otäckare, där grät jag verkligen, en stark film som berör…se den, om du inte redan jort det!!

    ~~~~~~***~~~~~~~~
    En solig, vårig hälsning från
    ♥Mamma Millan♥
    ~~~`*♥*´~~~

  2. Åh, du påminner mig om när jag var gravid med barn nr 2. Äldsta sonen (då drygt 2 1/2) lyckade slå sönder (slå sönder och slå sönder, det blev en spricka i den) min popcornskål. Jag grät hejdlöst. När maken kom hem blev han alldeles livrädd när han så sin rödgråtna fru – han trodde något hade hänt bebisen, storebror eller någon annan…

    kram Johanna (som faktiskt fick en ny popcornsskål av den snälle maken!)

  3. Jag säger bara en sak: när min första bebis var bebis- då störtades han-med-det-omöjliga-efternamnet-i-Rumänien, och det började komma bilder på alla barnhemsbarnen.. jag grät och grät så jag såg ut som ett enda rödmos i hela fejjan, och var på väg att adoptera hela bunten. Hemsk historia, och jobbiga hormoner. Det enda jag kan säga till tröst är att det blir bättre. Köp en gravidosaurus.

  4. Ja, man gråter lätt med bebbe i mage. Jag brukade pina mig en gång i veckan med faktaprogram om svåra förlossningar. Självplågare?

  5. usch ja, det där känner jag igen. när det var som värst skulle vi komma överens om semesterplaner, gick väl sådär..

  6. låter bekant, som för många andra tydligen. Jag har fulgråtit två gånger (du vet så där som Ben Stiller gör i slutet av Den där Mary) över heltokiga grejer. En gång var det för att han faktiskt missförstod mig och bokade in en middag med några bekanta och jag hade faktiskt sagt att jag inte kunde den dagen. Då grät jag i bilen i 30 minuter. Den andra gången tror jag var när vi skulle göra soppa och morötterna blev brända. Sen bölar jag ju lite då och då över sorgliga saker också. Eller vackra. Eller trevliga. Eller söta…. ja, du fattar.

  7. Mamma millan- nej den har jag inte sett, vet inte om jag vågar 😉

    Johanna- vilken snäll make!

    Karin- får göra det!

    Johi- det gör jag med, man är nog lite knäpp… Just nu sitter jag oh kollar på en kvinna som föder barn hemma, och ambulansen får komma.

    Alvas pappa- Hehe, nu blev jag nyfiken på vad som hände 😉

    Mrs Pite- HAHA, precis så grät jag häromdan…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s