Hopplöst

Gud va lite jag bloggar nu för tiden. Jag är helt slut. Jag går upp, går till jobbet, jobbar, går hem, sover.

Dessutom är jag så trött på SKOLAN just nu. Eller, det är jättekul att undervisa, och igår hade jag en sån där drömtimme med en elev. Jag kunde sitta med henne helt själv och hjälpa henne med en uppgift i engelska som blev helt fantastisk. Och i såna stunder känner jag verkligen att jag har världens bästa jobb, och att jag nog är en helt ok lärare. Tänk att få lägga allt åt sidan i en timme för att helt ägna sig åt en elev- det är så härligt!

Men samtidigt är det bara en massa skitsnack om skolan och om hur dåliga lärare är och om hur värdelöst och flummigt allt är i den svenska skolan. Det är det enda man hör. Jag kräks på Jan Björklund och hans ständiga tjat om hur sugigt allt är och att man behöver ta krafttag för att skolan ska fungera och för att eleverna överhuvudtaget ska klara sig i livet. Hur många skolor har han egentligen besökt? För ingen lärare jag känner (och det är faktiskt en hel del) känner igen sig i det han beskriver.

Och alla de som skriver sura insändare i DN eller City eller Metro, om hur värdelösa lärarna är och att eleverna är bråkiga och inte alls som de var förr, har de ens varit i en skola sen de själva var elever? Det är så himla mycket tyckande!

För så här är det: lärare jobbar ihjäl sig. Man brinner för sin undervisning, man älskar sina elever och värnar om dem så otroligt mycket. Man oroar sig för dem, försöker hjälpa dem, försöker ta hand om alla ungdomar som inte tas om hand hemma. Man är kurator, vän, mamma, pappa, personlig coach OCH lärare på en och samma gång. Och det är aldrig någon som uppmärksammar det. Ärligt, hur många positiva inslag och insändare har ni sett/läst om skolan och om lärare?

Sara funderar på samma sak, och säger att hela den här debatten gör att hon inte orkar lyfta fram en positiv bild av skolan. Varför bry sig liksom, när man matas med allt negativt om skolan. Och jag förstår verkligen vad hon menar, man tappar ju totalt sugen.

Annonser

7 thoughts on “Hopplöst

  1. Jag känner igen mig i det du skriver. Själv undviker jag att följa skolan i media – för jag orkar inte helt enkelt. Jag orkar inte höra/läsa hur dålig jag är (en av Sveriges lärare) efter en dag på jobbet. En dag som man tillbringat med att slå knut på sig själv för att få till det bästa för sina elever.

    Då vill jag säga till media och ministrar som jag sa till min något gnällige 6-årige son häromdagen: ”Om du inte har någonting glatt och trevligt att säga, så tycker jag att väntar tills du har det för nu orkar jag inte mer gnäll!” Vet tyvärr inte om det funkar på Björklund, men det kanske är värt ett försök?

  2. Jag håller verkligen med dig! Jag är ju inte lärare men jag täcker utbildnings- och skolfrågor så jag följer ju debatten. Så jag har också ställt mig frågan om de överhuvudtaget varit i en skola. Det låter som om skolan är värsta kaoset fast det inte alltid är så.

    Jag förstår att ni lärare förlorar all motivation. Men lyssna inte på dem och kämpa på!

  3. Skönt att läsa ditt inlägg skolfröken! Känner verkligen igen mig 100 % i det du skriver. Det tråkiga i det hela är ju också att man själv blir värsta sura gnällisen – pga av andras gnällande. Inte så bra. Man borde kanske pröva omvänd strategi och peppra all media med egenhändigt skrivna insändare i extrem positiv anda? Får nog dröja lite för ännu är jag kvar i uppgivenhetsfasen.

  4. Håller med i allt du skriver. Det är så oerhört trist. I ena stunden säger någon att skolan skulle funka lika bra med bara outbildad personal och i nästa stund att den utbildade personal som finns idag inte klarar sitt jobb. Ibland vill jag bara skrika ”att tror ni vi kan göra bättre än vi redan gör med de knappa resurser ni ger oss”. Själv jobbar jag i en kommun som inte satsar speciellt mycket på skolan, vi har väldigt stora sparkrav som bl.a. leder till minskad personal samtidigt som kommunen säger att de ska ha Mälardalens bästa skola. Det är hån mot hela vår yrkeskår tycker jag.

    Vill sist men inte minst tacka för en bra blogg!

  5. Du, skolfröken, att få folk att säga positiva saker om skolan, det är som att försöka få vuxna människor att säga förskola istället för dagis. Det är bara kört. Teletubbies är ett ord som en tvååring gladeligen säger (och det kan man ju verkligen fråga sig varför), men förskola är tydligen för svårt för både vuxna och barn, eftersom det är de vuxna som envisas med att säga dagis hela tiden. Och som lärare i förskolan, så slåss vi mot samma saker som ni. Jan Björklund kan gå och dra en gammal kåldolma över sig, han tror han har den ultimata lösningen på allt genom att sätta betyg så långt ner i åldrarna som möjligt. Det hjälper säkert…

  6. Bra inlägg! Håller med dig till 100 %. Jag får anfall av floskler typ ”nu behövs det krafttag”, som om alla lärare bara smög omkring och gjorde så lite som möjligt. Om det gick att mäta engagemang i sin arbetsuppgift och förmåga att trolla med begränsade resurser så tror jag att lärare skulle uppnå förbluffande resultat!

  7. Fröken Johanna- hehe, man kanske skulle testa?

    Anna- försöker!

    Sara- ja, det kanske man borde…

    Hanna- Ja, hur tänker de då? Man kanske skulle strejka och låta alla tyckare göra vårt jobb istället. Lycka till liksom!

    Karin- Å en kåldolme, det har han verkligen förtjänat. Förstår det där med Dagis, även om jag också säger fel ibland. Men jag lovar att lära SKolbebisen rätt!

    Maja- Ja, det känns som att folk tror att jag sitter hela dagen och dricker kaffe och kopierar stenciler från 70-talet…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s