Ett samtal att minnas

Jag nattade Skolbebisen för en halvtimme sedan. Ikväll fick jag även natta Hello Kitty som lades ned i docksängen bredvid Skolbebisens säng. För Skolbebisen sjöng jag Blinka och Trollmor. Som vanligt. För Kitty fick jag sjunga Blinka igen.

Sen var det tyst tills nu. Då ropade hon på sin pappa. Han gick in till henne.

Magistern – vad är det?

Skolbebisen – nej, jag kunde inte sova!

Magistern – nehej…

Skolbebisen – kan jag få säga godnatt och pussa Kitty igen?

Magistern – ja visst.

Skolbebisen – Lilla Kitty också!

Sen började Magistern sjunga Blinka och Trollmor igen.

Skolbebisen – Nä, inte Blinka! Vi har redan sjungit Blinka för Kitty. Du kan sjunga Manboy för mig istället.

Sen började hon tala om att hon skulle visa silvriga knivar och gafflar för sin bästis i morgon. Då avvek han.🙂 Silvriga gafflar och knivar!? Vad får hon allt ifrån?

6 thoughts on “Ett samtal att minnas

  1. Underbart! ja, vad får de allt ifrån…
    När min son var bebis så sjöng vi just Trollmor, flera gånger om, ända tills han somnade! Ibland satt man en halvtimme och sjöng. Ja isses, den visan kan jag!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s