Första dygnet till ända

Och det gick över förväntan. Igår var vi och lämnade alla nappar till kattungarna och kaninerna och medan Skolbebisen glatt öste ned nappar i lådan satt hennes syrror och gastade bloody murder i vagnen. De var ju trötta och ville sova, och hur gör man det utan napp undrade de🙂

Efter ca 90 minuters hysteriskt skrikande vid björnarna slocknade de av ren utmattning och sov sen i två timmar medan vi kollade in alla djur. När de vaknade var de glada en stund, men blev gnälliga igen rätt snart. Vi har nog ofta stoppat in nappen när de sitter vakna i vagnen och de har väl vant sig helt enkelt.

Vid läggdags la jag sockorna och Magistern nattade Skolbebisen på vanligt vis (sagoläsning och sång). Sockorna la jag ner, sa godnatt och gick ut. Och då blev de ju sura såklart. Vi lägger dem alltid på samma sätt men normalt sett har de ju haft nappen. De skrek i ungefär en kvart och somnade sen. Helt klart ok tycker jag. Jag gick in ett par gånger och strök dem över ryggen och sa godnatt igen men gick sen ut igen.

Skolbebisen höll, precis som ni kommenterar nedan, på att snacka nåt helt kopiöst. Hon höll igång till nio (brukar somna halv åtta) och var ledsen en liten stund. Men när vi berättade att kanin- och kattbebisarna nu hade hennes nappar så blev hon nöjd och började prata om att de ju var bebisar och det är klart att de behöver nappen bättre än henne🙂 Sen somnade hon och sov som vanligt hela natten.

Småsockorna brukar normalt sett vakna ett par gånger varje natt då vi stoppar i napparna för att få dem att somna om. Desutom brukar de börja knorra vid 23-tiden då de oftast får välling och sen behöver vi ju stoppa i napparna för att de ska sova vidare. Vi var alltså rätt nojiga över hur det skulle gå. Men de vaknade aldrig vid 23-tiden och första gången de började gnälla var först 04.30. Helt sjukt, jag minns inte när jag senast fick sova så länge! Då var det dock svårt att få dem att somna och eftersom de brukar vakna och vara hungriga kl 06 så fick de välling då, inte minst för att de inte druckit sin kvällsvälling. Sen somnade de om och sov till sju.

Måste säga att det gått över förväntan som sagt, det jobbigaste verkar i nuläget vara att få dem att somna dagtid. Idag tog det 45 minuter innan de slocknade. Men vad skönt det skulle vara om det fortsatte såhär, speciellt om vi slipper fortsätta med vällingen. Det känns inget vidare att ge dem det och på så sätt fastna i vällingträsket. Och de har ju fått tänder också och borstar tänderna innan de somnar så det är ju också ett skäl till att fasa ut vällingen. Men en sak i sänder tänker jag.

Jag har läst lite om nappavvänjning på nätet och tydligen blir det värre andra natten, så vi får väl se. I veckan ska vi dessutom köra söderut till stugan och hur den fem timmar långa bilresan ska gå utan napp blir intressant att se. Ska man ta med de hemliga nödnapparna?

4 thoughts on “Första dygnet till ända

  1. Nej inga nödnappar, he he! Vi åkte 40 mil dagen efter han slutat (nej inte bra timing men han slutade på eget initiativ på semestern för 3 veckor sen) och det gick bra! Lite tjat, men inte så farligt.

    Precis som du säger är det svårt att somna på dagen. Vi har nästan fasat ut middagssovning hemma, det tar längre tid att somna än vad han sover.

  2. Vad duktiga ni är. Killarna har fortfarande sina, dock (nästan) bara när de ska sova, eller om de är jätteledsna. Jag är hårdare på det än maken. Tänker att det är okej med napp fram till treårsåldern ungefär. Vi har aldrig haft nappbarn tidigare…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s