Men vad hände sen?

Ja sist jag bloggade hade vi ju precis sagt upp kontraktet med vår säljare och tackat nej till alla husen.

Sen blev det sommar. Barnen fyllde år, vi åkte till landen och tog det lugnt och försökte att inte ha ångest över en osåld lägenhet.

Vi kom hem, började packa och upplevde Stockholm enligt Skolbebisens önskemål. Vi var på Vasamuseet ( hon älskar det och kan hela historien och vad alla heter, Per Albin Fälting och von Treileben osv), i Kaknästornet, på Gröna lund, såg Alfonsutställningen, var på Aquaria och säkert tre ställen till.

Sen var det flyttdags. Magistern var ansvarig för att boka bil och bokade av någon outgrundlig anledning en mindre bil än sist vi flyttade, trots att vi ju hade fler grejer nu. Vi hittade inga flytthjälpare heller så vi två packade in och körde två vändor à 8 mil. Väl framme fanns min familj på plats för att hjälpa till att packa upp.

Packa upp alla våra saker vill säga. Möblerna stod kvar såklart. Vi skulle ju ha visning. Vi hade lånat ihop det väsentligaste men så värst kul var det inte att sova på golvet i två veckor.

Det tog nämligen inte mer än en vecka förrän något fantastiskt hände. Den gamla köparen hade sålt sitt hus och ville köpa vår lägenhet fortfarande. Så vips var den såld och vi slapp visning. Och kunde därmed hämta alla möbler. Vi städar ur om en vecka och den sista är det tillträde.

Vi har börjat på våra nya jobb och det går bra. Vi trivs bägge två men såklart saknar man det man hade. Min arbetsplats var unik och jag kommer nog aldrig ha en sån rektor igen. Nu är det mer bara ett jobb, inte halva mitt liv och det är också rätt skönt. Och ferietjänst- love it!

Barnen älskar sin nya förskola och springer ur bilen (ja vi har äntligen köpt vår första bil) och säger knappt hejdå. Jag som jämt pendlat älskar att kunna både lämna och hämta då mitt jobb ligger 300 meter bort typ.

Men huset då? Vårt hus som vi skulle köpa? Ja vi får väl se. Efter alla turer denna vår ropar jag inte hej förrän jag flyttat in i ett hus innan jag tror att det är verkligen är vårt. Jag får hålla er uppdaterade i frågan.

Nu sova- så här mycket har jag inte skrivit på Iphonen ever.

Annonser

De perfekta jeansen

5 dagar kvar till flytt och vi sorterar och slänger för fullt. Det går så mycket fortare och känns otroligt befriande att slänga/skänka bort alla kläder man inte använder, alla fula omaka koppar man inte dricker ur och allt annat som bara tar plats.

Idag har jag gått igenom min garderob igen, jag gjorde det ju inför första visningssvängen men idag har jag varit brutal. Jag har slängt 15 par skor och 10 par jeans. En massa slafsiga toppar som jag inte gillar och alla slitna mjukisbyxor och tröjor.

Till och med mina favoritjeans fick gå. Ett par Levis 471 i stuprörsmodell. Jag köpte dem våren 2006 och hade dem jämt. De är slitna och håliga. Och nu kan jag inte stänga dem. Tror nog aldrig att jag kan ha dem igen.Men det var ändå sorgligt att slänga dem, kommer aldrig hitta ett par lika snygga igen:-(

På tal om att komma i form förresten, jag vill loosa ca 4 kg, det stör mig att jag inte kan ha en massa snygga kläder som jag köpt rätt nyligen. Jag var duktig efter att Skolbebisen kom och gick ned allt men efter småtjejerna har det varit svårare. Dels har jag inte hunnit men jag har också mått sämre och inte orkat bry mig. Nu har jag laddat ned en jogging-app och klarat första veckan, håll tummarna. Jag ska erkänna att jag sitter och skriver detta samtidigt som jag dricker ett glas vin och äter nötter, men Rom byggdes ju inte på en dag:-)

Har ni några fitnesstips? Bra apps?