Betygsätta lärare?

Svt:s nyhetspanel diskuterar precis Ilmar Reepalus förslag att låta elever betygsätta sina lärare. Göran Hägg tycker förslaget är befängt medan Maria Abrahamsson tyckte det var ett rätt bra förslag.

Jag fattar inte riktigt hur man kan tro att det skulle fungera.. Ska mina elever få betygsätta mig alltså… Utifrån vilka mål? Och blir det ett samtal kring målen först så att eleverna uppfattar målen på samma sätt? Ska de sätta betygen före eller efter jag har gett dem deras betyg?

Maria Abrahamsson och Stig Malm verkade i inslaget nyss tro att detta skulle leda till färre dåliga lärare i skolan. Men vad är en dålig lärare då undrar jag? Är det en lärare som ger låga betyg? För, ursäkta mig, men elevernas betyg kommer i stor utsträckning påverka det betyg de skulle ge sin lärare. När jag gick på gymnasiet hade vi en galen tant i kursen Affärsengelska (en kurs jag verkligen använder, jag skickar så många affärsbrev 😉 ) och hon lärde oss absolut ingenting. Varenda lektion satt vi bara och frågade henne om hur det var att jobba som sekreterare (hon hade gjort det förut och älskade att få den frågan) och så skrev vi lappar till varandra. Inte ett kursmål uppfylldes. Men hela klassen fick MVG. Det är helt befängt, och i dag kan jag ju förstå att detta inte var en bra lärare. Hon hade ju ingen koll på varför hon var där. Men då, när vi var sjutton, tyckte ju vi att hon var toppen! Vi behövde ju inte anstränga oss alls! Inte hade vi gett henne IG då heller!

För övrigt fattar jag inte vad betygen på lärarna skulle tillföra. Jättemånga lärare utför ju kontinuerligt utvärderingar av sina kurser och sitt lärarskap, eller hur? Där kan ju eleverna redan uttrycka sina åsikter om hur läraren fungerar i klassen och vad han/hon behöver förvättra och förändra. Och jag får besök varje år av min rektor som sitter med på lektioner och får sig en uppfattning om hur jag fungerar.

Och vad skulle det innebära om man fick dåliga betyg av sina elever? Skulle man bli IG-varnad av rektorn då? Fniss… Nä, det där med betyg tror jag inte på.

Helg äntligen

”Veckorna innan jul är kvinnans vasalopp.” Så står det på en kylskåpsmagnet hemma hos mamma och pappa. Jag funderar på att göra en egen magnet: ”Veckorna innan jul är lärarnas vasalopp.”

Det är ju inte klokt hur mycket man har att göra så här års. Idag gick jag från jobbet halv sju. Och det är fredag. Det är ju sjukt. Nu är jag däckad framför soffan och tittar på Keith Floyd som är i Norge och lagar get. Har inte hunnit läsa några bloggar på hela veckan, än mindre skriva här. Jag suger som bloggare helt enkelt.

Att göra i helgen: Sova. Och sova lite till.

Huvudsaken

Att man inte riktigt kommer i sin studentklänning så här nio år senare, det kan jag förstå. Men studentmössan! Hur är det möjligt? Kan man bli fet om huvudet?

Vi har ju mössan på oss på elevernas mösspåtagning i april och sen på studentdagen, och min är faktiskt för trång! Jag står där och funderar på om jag ska köpa en ny jobbstudentmössa som inte sitter åt så dant runt pannan.

Att jag funderar på att köpa en ny beror också på att min mössa efter fem år i Uppsala har förlorat sin forna glans. Nu är det beige-röd av champagne, vin och öl. Dessutom skrev någon idiot till klasskompis om sprit och cigarrer på den del av mössan som sitter mot pannan, och varenda gång jag har den på mig färgar det av sig. Jag kan säga att det känns sådär…

Har ni en vit, fin jobbmössa?

Nypärmanentad!

Idag har jag gjort något som jag drömt om länge. Hela året faktiskt. Jag har sorterat papper, satt in i plastfickor, laminerat och pdf:at filer. Jag har gjort snygga pärmetiketter och sorterat in allt jag gjort i min undervisning de senaste två åren.

Nu har jag inte mindre än tre pärmar med material, instruktioner och lektionsplaneringar för engelska A, varav en pärm är inför nationella proven, med förberedelsematerial och allt!

Det är faktiskt riktigt upphetsande att bläddra igenom alla plastficksklädda uppgifter, förberedda OH-blad och kartor, grammatiksammanfattningar och allt vad det är! Som Monica sa när hon bläddrade igenom adoptionsmappen; I think I just had a tiny orgasm!

Är jag lite knäpp? Att jag bara fick 30 procent på testet How Normal Are You? verkar helt plötsligt inte helt konstigt…

Nationella prov

Idag har jag rättat nationella prov Focus: Writing hela dagen. Jag är fortfarande inte klar. Det tar aldrig slut.

Men det har varit så kul att läsa dem i år, ämnet* var för en gång skull bra. Inte ens efter 20 uppsatser har jag tröttnat. Mina elever är faktiskt riktigt bra på att våga skriva, de är jättepersonliga och låter mig få veta mycket om vilka de egentligen är. Och rätt ofta är det långt ifrån den person de spelar i skolan. Det är ett som är säkert! Men när de ska lära sig att inte använda should där det borde (haha) vara would, det är frågan…

Förutom jobbet hinner jag inte med så speciellt mycket just nu. Jag tror alla lärare som läser Skolbloggen håller med om att april-maj är rätt så fullpackade.

*Jag är osäker på om jag får berätta om ämnet, nationella prov är ju sekretessbelagda hur länge som helst. Säkrast att kalla det för ämnet kanske?

Under en lektion med Skolfröken

Elev 1: Fröken, hur gammal är du?
Skolfröken: Ja, vad tror du?
Elev 1: Ånej, ska jag gissa?
Elev 2: Ja, ja, vi gissar!
tissel tassel
Elev 1: Ehhh, alltså vi tror att du är typ 20… nej, 21!?
Skolfröken: Nej. Det var fel. Du får lägga på några år.
Elev 3: Vadå, vad gör ni?
Elev 2: Vi gissar hur gammal Skolfröken är.
Elev 3: Å, lätt, hon är 37!
Skolfröken börjar svettas och får hjärtklappning
Elev 2: Nej, herrgud, hon har ju sneakers.
Elev 1: Du får säga, vi kan inte gissa. Du är ung i alla fall.
Skolfröken: Jag fyller 26.
Elev 1,2,3: LÄGG AV!!
Skolfröken: Nej, det är sant.
Elev 2: Shit. Det ser du inte ut att vara.
Skolfröken: Nej, jag vet.
Elev 1: Tror folk att du är elev här?
Skolfröken: Ja, rätt ofta.
Elev 2: Lärare också?
Skolfröken: Ja, i förra veckan sa en lärare till mig att elever inte får vara i kopieringsrummet.
Elev 1,2,3: Moahahahaha!
Elev 3: Du är cool fröken!

De är allt bra söta, mina små elever!