Stajlat

Snark. Jag skulle behöva åka på spa. Vi har visningsstylat inför fotograferingen hela helgen och är helt slut. Vi har plockat bort, plockat ned, städat, ställt ut blommor, köpt citroner och basilika.

Den turkosa väggen är kvar och det blev faktiskt bra tycker vi, det hade nog sett rätt trist ut annars, för i övrigt är det bara vitt vitt vitt sen vi plockat bort min rosa Jesus. Vi tänkte att han kanske inte riktigt platsade, trots att det är advent och allt.

Nu ska vi dricka glögg och känna in stämningen som Ernst skulle säga.

Annonser

Ny utmaning!

Anna har utmanat mig och jag tackar aldrig nej till en utmaning 🙂

Regler:
1. Publicera reglerna på din blogg.
2. Svara på de sex 8-sakerna.
3. Meddelade de utmanade på deras bloggar.

8 favoritprogram:
1. Vänner
2. Grey’s Anatomy
3. Roomservice
4. Cityakuten
5. Vita huset
6. Studio 60 on the Sunset Strip
7. Frasier
8. Existens

8 saker jag gjorde igår:
1. Var på babysim (Skolbebisen dök för första gången!)
2. Surfade på Hemnet (igår, idag, i morgon)
3. Letade efter recept på snittar och canapéer
4. Lekte med Skolbebisen
5. Var på IKEA
6. Kollade på Grey’s Anatomy
7. Blev nypt av Skolbebisen (det blev ett märke!)
8. Började undra om Skolbebisen får för lite mat

8 saker jag ser fram emot:
1. Tre månader till med Skolbebisen
2. Magisterns 30-årsdag
3. Flytta (ja, när allt är gjort och man kan packa upp i nya lägenheten)
4. Att få åka på den där USA-resan.
5. Att min kompis Engman får barn vilken dag som helst.
6. Att Skolbebisen snart kan sitta.
7. Att det är fredag i morgon och Magistern är hemma.
8. Jul.

8 favoritrestauranger:
1. Eriks bakficka
2. Kungsholmen
3. Terrenos vinotek
4. Beirut Café
5. Primo Ciao Ciao
6. Eriks Gondolen
7. Café Corniche
8. En liten smula (ok, ingen restaurang, men det struntar jag i. Deras tårtor säger jag….)

8 saker på min önskelista:
1. En större lägenhet
2. Att min familj får må bra
3. Vinna en massa pengar
4. Resa
5. En bra jul
6. Att det går bra att börja jobba igen i vår
7. Att det går jättefort tills det är sommar igen så att jag får vara hemma med Skolbebisen och Magistern igen
8. Syskon till Skolbebisen

8 personer jag utmanar:

Mrs Pitepalt
Sara
Mademoiselle J
Snäckan
Hanna
Ida
Erica
Jonna

Rull!

Skolfröken rullade från mage till rygg idag! Jättefint. Flera gånger gjorde hon det. Från rygg till mage går inte. Hon är för tung om baken ser det ut som 🙂

Måla eller ej – det är frågan

På måndag ska de fotografera vår lägenhet inför visning och försäljning. Så nu måste vi vaggplocka, slänga, städa och styla. Mäklaren tycker att vi ska måla över vår turkosa vägg. Det känns skitjobbigt, men hon borde väl veta bäst, eller?

Vad tycker ni? Tror ni folk avskräcks av väggen och att det påverkar eventuella köpare? Kan verkligen en turkos vägg påverka försäljningen av en lägenhet? Kan det inte vara så att väggen gör att man minns lägenheten efter en söndag med kanske 5-10 visningar? Ja, det var den med den turkosa väggen, den lägenheten var ju fin. Eller? Hur tycker ni?

Pinsamt

Å, det är så pinsamt! Jag har suttit i flera dagar och skickat en massa fulmejl till Magistern på hans jobbmail. Typ knäppa meddelanden, lägenhetstips från Hemnet och en massa annat. Men han svarar aldrig vilket jag har tyckt varit dåligt!

Nyss bad han mig att skicka en bild på Skolbebisen som han kunde ha som skrivbordsbild på datorn. Jag bifogar och skriver in adressen:

Magistern- NEJ! Det ska vara en 1:a efter namnet. Annars blir det fel.

SKolfröken- Vadå? Får du inte mailen då?

Magistern- Nä, de kommer till en annan som heter samma sak, men som anställdes i förvaltningen före mig. Vadå då?

Skolfröken- Eehh, inget….

PINSAMT!!!! I ett av mailen stod det Min älskade! När kan jag vänta dig hem? Steken står i ugnen och jag sitter här med mitt broderi och väntar. Din evigt trogna.

GUUUUUUUUD!

Posted in Okategoriserade

SKOLFRÖKEN I SNÖ- OCH BOMBDRAMA

Vilken dag! Jag skulle ha stannat kvar i sängen i morse!

Det började på förmiddagen. Jag och Skolbebisen skulle till bvc för vaccination. Men det var snö överallt. Jag kom inte ut ur huset. Jag fick lämna vagnen i trapphuset, gå ut och skava fram en väg med hjälp av fötterna. För någon snöskovel fanns ju inte såklart. Sen var det trappen. Det gick inte heller, utan jag fick be en av mina pigga grannar i 80-årsåldern om hjälp att bära ned vagnen för trappen. Väl ute på gatan (10 minuter senare) fick jag försöka plöja mig fram med vagnen. En tur som vanligtvis tar 5 minuter tog 20. Helt sjukt. Vaccinationen gick i alla fall bra, hon är så duktig min dotter!

På eftermiddagen skulle jag åka till Berwaldhallen för att lösa ut biljetter åt mina föräldrar. De hade lämnat ett bokningsnummer och pengar sist de var här, och upplyst mig om att biljetterna MÅSTE hämtas idag, annars försvinner de. Så det fanns ju inte så mycket att göra då. I sista minuten bestämde Magistern, som egentligen skulle vara hemma och rätta, att följa med. TACK GODE GUD! Vi satte oss på 1:an för att åka till Gärdet. Men vid Kungsgatan var det stopp. Vi kom ingenstans. Och det var en massa polisbilar överallt. Plötsligt kommer det in en polis i bussen och säger att busschauffören måste köra igenom bussgaraget på cityterminalen och sen köra tillbaka. Han fick absolut inte släppa av någon passagerare. Detta togs ju emot väl av alla i bussen. Inte… Folk blev skitsura och började skrika på busschauffören om att de ville gå av, och varför kunde han inte informera dem om vad som hände? Men han visste ju ingenting, vilket han försökte förmedla till dem. Jag sms:ade då till min kära mor:

Skolfröken- Vi sitter fast i bussen, det är en massa avspärrningar och poliser överallt. Det måste ha hänt något…

Skolfrökens mamma- MEN BILJETTERNA? NI HAR VÄL BILJETTERNA?

Suck. Bra prioriteringar där! Inte en tanke på sin dotter eller barnbarn. Bara biljetterna är hämtade. Vid Hötorget fick i alla fall chauffören släppa av alla passagerare, och hans buss togs ur trafik. Det var nämligen ett ljushuvud som fått för sig att råna Handelsbanken på Vasagatan och sen säga att han lämnat en bomb i lokalen. Så hela området stängdes av. Vi fick alltså börja gå till Berwaldhallen. Och gå var lite svårt idag kan jag säga. Det såg ut så här överallt. En timme senare, när vi var framme hämtade vi biljetterna. Då fick vi sms av pappa som undrade om biljetterna. Hade vi hämtat biljetterna? Kunde vi inte höra av oss när vi hade biljetterna?

När vi skickat ett mms med bildbevis på att vi minsann hade de där j-la biljetterna ställde vi oss för att vänta på bussen som vi hoppades skulle gå nu. Det fylldes på med folk. Och bussen kom. Då springer folk förbi oss och tränger sig upp på bussen så att den blir överfull. Och vi får ju inte upp vagnen då. För där står det ju en massa pälsar och trängs. JÄVLA ÖSTERMALMSKÄRRINGAR! Då tog jag fram mitt främsta vapen. Min arga blick. Den kan döda. Jag blängde på pälsarna och utbrast till Magistern (så att de hörde såklart) Ja, vi får väl gå hem till Kungsholmen då. Vi får hoppas att hon inte förfryser (här tittade jag bekymrat och lite bittert på Skolbebisen och sen på pälsarna). Sen började jag köra vagnen genom snövallarna (och jag ansträngde mig för att det skulle se mödosamt ut så att de skulle få dåligt samvete. Men de har säkert inget samvete de där tanterna. Det har de väl bytt mot en silverljusstake på Svenskt tenn).

Så vi fick gå hem också. Och det blåste och var kallt. Och mina skor blev blöta. Och när vi kom fram till Klarabergsviadukten såg vi det. Det var fortfarande avspärrat. Och när polisen hörde vart vi skulle sa han ”lycka till”. Och hänvisade till tunnelbanan. Men vi hade varit smarta och tänkt att skötväskan tar vi inte med, det är ju onödigt, vi är ju bara borta nån timme. Och i den låg pengarna, SL-kortet och remsorna. Så vi fick vända. Och gå runt hela stan, utmed vattnet förbi stadshuset.

Tre timmar senare var vi hemma. Och jag hoppas verkligen att den där konserten är bra. Jävligt bra. Fattas bara annat!

Turtles

mose-1Magistern drömmer väldigt mycket om nätterna, eller ja det gör vi ju alla men han kommer alltid ihåg sina drömmar. Jag tror att jag har bloggat om hans knäppa drömmar förut och diverse nattliga strapatser (han går inte i sömnen, men nästan och gör och säger en hel massa roliga grejer) men nu hittar jag inte de inläggen.

I går natt var det dags för strapatser igen. Jag sov mig igenom allt, så detta är hans egen berättelse. Han drömde att hela sängen var full av sköldpaddor. Ok, det kan man ju göra, men han tror alltså fortfarande att sköldpaddorna är i sängen när han vaknar till vid 4-tiden. De ligger tydligen under kudden. Samtidigt hör han att Skolbebisen är vaken, han går därför upp, klappar på henne, stoppar in nappen och går på toa. Sen kommer han in i sovrummet igen och, här kommer det, lyfter på kudden, täcket och filten för att kunna flytta sköldpaddorna ner på golvet så att han inte ska skada dem när han lägger sig igen. Men han hittar inga sköldpaddor! Han letar vidare, men ger sen upp för någonstans långt bak i huvudet tänker han att det nog kanske var en dröm ändå, för var skulle vi ha fått sköldpaddor ifrån? Och Skolfröken är ju allergisk dessutom!

Fattar ni hur mycket jag skrattade när han berättade det här på morgonen? Det bästa är ju att han vaknade och fortfarande trodde att sköldpaddorna var i sängen! Jag börjar fortfarande skratta när jag tänker på det.

Förlåt, förskolan

Debatt på TV: Det är riktigt roligt att se alla som säger Dagis och sen säger förlåt, förskolan hela tiden. Det går nästan inte att lyssna på det de säger, man bara väntar på nästa felsägning. Det är som när Sofia Wistam sa extreeeeemt hela tiden eller Linda Isaksson som slänger in ett otrrrroligt i varannan mening.

Men folk verkar långsamt lära sig att inte säga dagis i alla fall. Och det är ju bra har jag lärt mig 🙂